Záróvizsga

AZ ALAPSZAKOS ZÁRÓVIZSGA

A záróvizsga részei és értékelése

  •  A záróvizsga egy írásbeli nyelvi tesztből és egy szóbeli vizsgarészből áll. Az írásbeli és a szóbeli vizsgarész más-más napokon kerül meghirdetésre. A szóbeli vizsgarészben a jelöltek összesen három kérdést fejtenek ki önállóan - egyet-egyet a 2.2 pont alatt olvasható három témakör tételsorából. Az irodalomtudományi és a nyelvtudományi kérdésre alapnyelvükön (dán, norvég vagy svéd) felelnek a vizsgázók, a kultúratudományi / közös skandinavisztikai kérdésre magyar nyelven. A szóbeli vizsgarész további - fakultatív - eleme a vizsgázó szakdolgozatához kapcsolódó kérdések megvitatása magyar nyelven. Az egyes kérdések kifejtésére legfeljebb tíz perc áll a jelöltek rendelkezésére, a feleletekhez segédeszköz nem használható.
  • Záróvizsga értékelése: a vizsgabizottság a vizsgázó nyelvtudását az írásbeli feladatsor és a szóbeli feleletek alapján értékeli, az idegen nyelvű vizsgaelemek értékelésénél a tartalmi szempontok mellett a nyelvi felkészültség is alapvető követelmény. Ha a záróvizsga valamely részének minősítése nyelvi vagy tartalmi okokból elégtelen, az egész vizsga sikertelen és csak a következő vizsgaidőszakban ismételhető meg.
  • Az oklevél minősítése: a BA-oklevél minősítését az alapvizsga, a szakdolgozat és a záróvizsga eredményének átlaga adja.

Záróvizsga - témakörök, tételsorok

A tanári kar hosszas egyeztetés után egyes területeken új szóbeli BA-vizsgatételeket határozott meg. A változás a 2024/2025-ös tanév tavaszi félévében lép életbe. Azokra, akik 2025 januárjában szeretnének záróvizsgázni, még a régi tételsor vonatkozik, amely itt érhető el: https://btk.elte.hu/dstore/document/8424/GER_Skandi_2024-25_1_ig.pdf.

A tanári kar a következő napokban részletes szakirodalomlistát fog kidolgozni az egyes területekhez, amelyet szintén itt fogunk közzétenni. Az új tételeket a honlap szakzárás menüpontjában is rögzítettük.

Az új tételsor:

1.1 Felles emnekretser i kulturvitenskap for BA avslutningseksamen (for alle studenter, på ungarsk)

Skandinaviske unioner

Skandináv uniók

Kvindekamp, kønsroller og seksuel frigørelse

Nőjogi harc, nemi szerepek és szexuális forradalom

Natursyn: fra industrialiseringens naturbeherskelse til senmodernitetens klimakatastrofe

Természetkép: a természet meghódításától és az iparosodástól a késő modernitás klimakatasztrófájáig

Kunststrømninger i det 19.-21. århundrede i Skandinavien

Skandináv művészeti áramlatok a 19. századtól napjainkig

Velfærdsstat og konkurrencestat

Jóléti állam és versenyállam

Fra kolonisering til immigrationsproblemer

A gyarmatosítástól a migrációs problémákig

Norrøn litteratur 

Az óészaki irodalom fogalma és műfajai

Runeskriften som kilde til urnordisk og norrønt; utvikling av nordiske språkvarianter i vikingtiden A rúnaírás mint a proto-skandináv és köz-skandináv nyelvállapot forrása; a skandináv nyelvváltozatok kialakulása

Språkendringer i Skandinavia i middelalderen; fra innføringen av det latinske alfabetet til reformasjonen.

A skandináv nyelvek változása a középkorban; a latin betűs írás megjelenésétől a reformációig

Utvikling av språknormene i Skandinavia; den spesielle norske situasjonen sammenlignet med dansk og svensk.

A skandináv normaváltozatok kialakulása; a norvég nyelv speciális helyzete a dánnal és svéddel szemben

2.1 Språkvitenskap – dansk

Ordklasser og deres funktioner i dansk

Szófajok és funkcióik a dánban

Enkle og komplekse syntaktiske strukturer i dansk – vha. sætningsskemaet

Egyszerű és összetett szintaktikai struktúrák a dánban – az ún. mondatséma segítségével

Subtraktive, additive og suppletive morfologiske fænomener i dansk

Szubtraktív, additív és szuppletív morfológiai jelenségek a dánban

Det danske sprogs fonologi og de vigtigste fonetiske kendetegn

A dán nyelv fonológiája és fontosabb fonetikai ismertetőjelei

Ordtryk, sætningstryk, rytmiske grupper og stød i dansk

Szó- és mondathangsúly, ritmuscsoportok és a glottális zár a dánban

2.2 Språkvitenskap – svensk

Fonologi och fonetik: fonemen i svenska språket, betoning, ordaccent, koartikulation

A svéd magánhangzók és mássalhangzók rendszere; a nyelv szupraszegmentális jellemzői; koartikuláció; fonológiai szabályok; fonotaktikai szabályok

Morfologi: ordklasser och ordbildning i svenska språket

Az alaktan alapfogalmai; szóalkotás, toldalékolás módjai a svédben

Syntax: primära satsdelar, huvudsatser och bisatser, typiska och atypiska bisatser

Mondattan; mondatszerkezet; grammatikai funkciók a svédben; főmondatok és alárendelő összetett mondatok típusai; „tipikus” és „atipikus” alárendelt tagmondatok a svéd nyelvben

Satsschemat: Platzacks schemamodell för ordföljd, huvudsatsens schema, bisatsens schema, variationer i satsschemat

A DiedrichsenPlatzack-féle mondatséma modellje és a szórend; szórendi variációk és leképezésük a „satsschemában”

Ordföljdsprinciper i svenska språket

Szórendi elvek a svéd nyelvben

2.3 Språkvitenskap – norsk

Modalfunksjon og modale hjelpeverb i norsk

A norvég modális segédigék funkciói

Tempussystemet i norsk

A norvég igeidők használata

Setningsledd og leddsetninger i norsk

Összetett mondatok a norvégban

Diatese i norsk: Hvordan og hvorfor brukes passiv i norsk?

A szenvedő szerkezet

Bestemthet i norsk

Határozott és határozatlan nyelvtani formák, a kettős határozottság szerepe.

3.1 Litteraturvitenskap – dansk

Oplysningstidens danske litteratur (1700-1770) og dens vigtigste repræsentanter

A felvilágosodás dán irodalma (1700-1770) és annak legfontosabb képviselői

Livsanskuelsesdebatten efter de to verdenskrige og debattens påvirkning på litteraturen

A két világháború utáni életszemléletvita és megjelenése az irodalomban

Det moderne gennembrud i den danske litteratur

A Modern áttörés a dán irodalomban

De litterære strømninger og deres indflydelse på den danske litteratur i det 20. århundrede

A 20. század első felének szellemi áramlatai és hatásuk a dán költészetre

Kunst- og kunstneropfattelse i den danske litteratur 1800-1870

Művészetfelfogás és a művész szerepe az 1800 es 1870 közötti dán irodalomban

3.2 Litteraturvitenskap – svensk

Samhalls- och civilisationskritik i den svenska litteraturen

Társadalom- és civilizációkritika a svéd irodalomban

Den svenska romantiken och dess paverkan pa senare svensk litteratur

A svéd romantika és későbbi irodalmi hatása

Kultur, konst och konstnaren i den svenska litteraturen

A kultúra, művészet és művész problematikája a svéd irodalomban

Den moderna romanens uppkomst i den svensk litteraturen

A modern regény kialakulása a svéd irodalomban

Svensk poesi fran upplysningen till nittonhundratalet

A svéd költészet a felvilágosodástól a XX. századig

3.3 Litteraturvitenskap – norsk

Opplyningstidens ideer i den dikteriske praksis til Det Norske Selskab og i Ludvig Holbergs komedier

A felvilágosodás eszméi a Norvég Társaság költői gyakorlatában, valamint Ludvig Holberg komédiáiban

Rollen til H. Wergeland og J.S.C.Welhaven i utviklingen til den norske romantikken

H. Wergeland és J.S.C.Welhaven szerepe a norvég romantika kialakulásában

Det Moderne Gjennombrudd og dets påvirkning på 1870-80 årenes norske prosaverker og Henrik Ibsens dramakunst

A “Modern áttörés” mozgalma és hatása a 1870-80-as évek norvég prózájára és Henrik Ibsen dráma költészetére

Knut Hamsuns betydning i norsk og internasjonal prosa kunst

Knut Hamsun jelentősége a norvég és nemzetközi prózában

Nyrealismens karakterisering ved hjelp av periodens romaner

Az újrealizmus jellemzése a korszak regényei alapján


Javasolt művek és szakirodalom

Nyelvészet, nyelvi ismeretek, nyelvgyakorlat

Általános és skandináv nyelvészet

Crystal, David: A nyelv enciklopédiája. Jav., bőv. Kiad. Budapest: Osiris, 2003.

Kenesei István (szerk.): A nyelv és a nyelvek. 3. átdolgozott kiadás. Budapest: Akadémiai Kiadó, 1995.

Vikør, Lars S.: The Nordic Languages. Their Status and Interrelations. Novus, 1995.

Wessén, Elias: De nordiska språken. Ny utg. Stockholm: Edsbruk ; Akademitryck, 1992.

 

Nyelvtörténet

Ács Péter – Baksy Péter: A központi skandináv nyelvek történetének vázlata a kezdetektől a reformációig. Budapest: ELTE Germanisztikai Intézet, 2010.

Ács Péter – Baksy Péter: A központi skandináv nyelvek történetének vázlata a reformációtól a 20. századig. Budapest: ELTE. Germanisztikai Intézet, 2013.

 

Dán leíró nyelvészet / dán nyelvgyakorlat

Allan, Robin – Holmes, Philip – Lundskær-Nielsen, Tom: Danish. An Essential Grammar. London: Routledge, 2000.

Becker-Christensen, Christian: Dansk syntaks. Samfundslitteratur, 2010.

Biørn, Merete – Hesseldahl, Hanne: Øvebog i dansk for udlændinge. København: Akademisk Forlag, 1996

Cadin Borup, Tobias – Sufi, Ali: Gade/Dansk ordbog – En håndbog i ghettodansk. People's Press, 2014.

Grønnum, Nina: Fonetik og fonologi. Akademisk, 2005.

Grønnum, Nina: Rødgrød med fløde. Akademisk, 2020.

Hansen, Frank Sebastian – Phil Helleland, Einar: Så kan du lære det. Gyldendal, 2018.

Heegård Petersen, Jan et al.: Udtalt. Samfundslitteratur, 2021.

Heltoft, Lars og Erik Hansen: Grammatik over det danske sprog. Bind II og III. Syddansk

Hjorth, Ebba (red.): Dansk Sproghistorie, DSL, 2016.

Holm Christensen, Lisa – Christensen, Robert Zola: Dansk grammatik. 3. reviderede udgave.

Jørgensen, J. N. og Quist, P.: Unges sprog. Hans Reitzels Forlag, 2008.

Karker, Allan: Dansk i tusind år. Modersmål-Selskabet, 2001.

Læremateriale til indfødsretsprøven – danske samfundsforhold, dansk kultur og historie, Udlændinge- og Integrationsministeriet Styrelsen for International Rekruttering og Integration, 2023.

Odense, Syddansk Universitetsforlag, 2014.

Thorborg, Lisbet: Dansk grammatik i praksis 1, Akademisk 2001.

Thorborg, Lisbet: På vej til dansk. Synope, 2016.

Thorborg, Lisbet: Videre mod dansk. Synope, 2016.

 

Norvég leíró nyelvészet / norvég nyelvgyakorlat

Ács Péter: A norvégiai nyelvújításról. In: Gecső T. (szerk.): Természetes nyelvek- mesterséges nyelvek. Segédkönyvek a nyelvészet tanulmányozásához XXIV. Budapest: Tinta, 2003.

Andersen, Lena Berg – Hofset, Jannecke: God i norsk (2–3) Oslo: 2021

Brøseth,H. – Eide,K.M. – Åfarli,T.A.: Språket som system: Norsk språkstruktur Oslo: Fagbokforlaget. 2019.

Eide Kristin Melum: Språket som superkraft. Oslo: Fagbokforlaget. 2022.

Ellingsen, Elisabeth – Mac Donald, Kirsti: På vei. Oslo: Cappelens Forlag, 1999.

Faarlund, Jan Terje – Lie, Svein – Vannebo, Kjell Ivar: Norsk referansegrammatikk. Oslo: Universitetsforlaget, 1997.

Golden, Anne – Mac Donald, Kirsti – Michalsen, Bjørg A. – Ryen, Else: Hva er vanskelig i grammatikken? Oslo: Universitetsforlaget, 1990.

Golden, Anne – Mac Donald, Kirsti – Ryen, Else: Norsk som fremmedspråk. Oslo: Universitetsforlaget, 2014.

Kulbrandstad, Lars Andreas: Språkets mønstre. Universitetsforlaget, Oslo, 2016.

Lie, Svein: Innføring i norsk syntaks. Oslo: Universitetsforlaget, 1984.

 

Svéd leíró nyelvészet / svéd nyelvgyakorlat

Andersson, Erik: Grammatik från grunden. Uppsala: Hallgren & Fallgren, 1993.

Bergman, Gösta: Kortfattad svensk språkhistoria. Stockholm: Prisma, 1968.

Bergman, Gösta: Kortfattad svensk språkhistoria. Stockholm: Prisma, 1970.

Elert, Claes-Christian: Allmän och svensk fonetik. Stockholm: Norstedts, 1991.

Fasth, Cecilia – Anita Kannermark (1996): Form i fokus: Övningsbok i svensk grammatik. Del A.

Fasth, Cecilia – Anita Kannermark (1997): Form i fokus: Övningsbok i svensk grammatik. Del B.

Fasth, Cecilia – Anita Kannermark (1998): Form i fokus: Övningsbok i svensk grammatik. Del C.

Fasth, Cecilia – Anita Kannermark (2003): Text i fokus 1. Folkuniversitetets förlag;

Fasth, Cecilia – Anita Kannermark (2006): Text i fokus 2. Folkuniversitetets förlag.

Hansson, Kerstin – Wallin, Ulla: Övningskompendium i svenska 1-3. Lund: Kursverksamhetens Förlag, 1973-1979.

Holm, Britta – Nylund, Elizabeth (red.): Deskriptiv svensk grammatik. Stockholm: Språkförlaget Skriptor, 1979.

Josefsson, Gunlög: Svensk universitetsgrammatik för nybörjare. Lund: Studentlitteratur AB, 2009.

Jörgensen, Nils – Svensson, Jan: Nusvensk grammatik. Stockholm: Gleerups, 1986.

Levy Scherrer, Paula – Karl Lindemalm (2014): Rivstart A1+A2, Natur och kultur, Sthlm.;

Levy Scherrer, Paula – Karl Lindemalm (2015): Rivstart B1+B2, Natur och kultur, Sthlm.;

Levy Scherrer, Paula – Karl Lindemalm (2017): Rivstart B2+C1 Textbok Natur och kultur, Sthlm.

Mathlein, Marianne (2007): Avancera – Gram. Liber AB, Sthlm.

Nyborg, Roger – Petterson, Nils-Owe – Holm, Britta (red.): Svenska utifrån. Stockholm: Svenska Institutet, 1994.

Teleman, Ulf – Hellberg, Staffan – Andersson, Erik: Svenska Akademiens grammatik (Vol. 1– 4). Svenska Akademien. Norstedts (i distribution), Sthlm, 1999.

Wessén, Elias: De nordiska språken. 11. uppl. Stockholm: AWE/Geber, 1979.

 

Irodalomtudomány, irodalomtörténet, óészaki irodalom

Általános és skandináv irodalomtudomány

Ahlström, Gunnar: Det moderna genombrottet i Nordens litteratur. Stockholm: Rabén & Sjögren, 1973.

Bernáth István (szerk.): Észak-európai népek irodalma, Budapest: Tankönyvkiadó, 1970. p. 5-34.

Bókay Antal – Erős Ferenc (szerk.): Pszichoanalízis és irodalomtudomány: szöveggyűjtemény. Budapest: Filum, 1998.

Bókay Antal, Vilcsek Béla (szerk.): A modern irodalomtudomány kialakulása, Osiris 1998.

Bókay Antal, Vilcsek Béla, Szamosi Gertrud, Sári László (szerk.): A posztmodern irodalomtudomány kialakulása. A posztstrukturalizmustól a posztkolonialitásig, Osiris 2002.

Bókay Antal: Irodalomtudomány a modern és a posztmodern korban. Budapest: Osiris, 2001.

Culler, Jonathan: Literary Theory – A Very Short Introduction, Oxford University Press 2000.

Glauser, Jürg: Skandinavische Literaturgeschichte, Metzler, 2016.

Jefferson, Ann – Robey, David (szerk): Bevezetés a modern irodalomelméletbe. Budapest: Osiris, 2003., cop. 1995.

Keserű József: Bevezetés az irodalomtudományba, Selye János Egyetem, Komárom, 2016.

Kiss A. A., Kovács Sándor, Odorics Ferenc (szerk.): Testes könyv I., Ictus 1996.

Masát András: A skandináv irodalmak (in: Pál József (szerk.): Világirodalom, Akadémiai Kiadó, 2005.)

Sjåvik, Jan: Introduction (in: JS: Historical Dictionary of Scandinavian Literature and Theater, Rowman & Littlefield, 2006, XXV–XLI)

 

Dán irodalom

Billedskov Jansen F.J. – Gustav Albeck (1967). Dansk litteraturhistorie. Bd. I–IV. København: Politikens Forlag

Brandes, Georg: Hovedstrømninger i det 19de Aarhundredes Litteratur. København: Gyldendal, 1872-1890.

Brostrøm, Torben – Kistrup, Jens (et al.): Dansk Litteraturhistorie. 4 bd. Kobenhavn: Politiken, 1964-1966.

Fibiger, Johannes – Lütken, Gerd (2003). Litteraturens veje. Gad.

Jørgensen, Jens Anker m.fl. (2005). Hovedsporet. Dansk Litteraturs historie. Udg. af Jens

Mai, Anne Marie (red): Danske digtere i det 20. århundrede I–III. København: Gad, 2001.

Mortensen, K. P. & Schack, M. (red), Dansk litteraturs historie, 5 bind, Copenhagen: Gyldendal, 2005–2009.

 

Norvég irodalom

Aarnes, Sigurd Aa. (red): Laserne. Dansk-norsk felleslitteratur etter 1814. Oslo: Aschehoug, 1994.

Aarnes, Sigurd Aa. (red): Prøveboringer i norsk litteratur. Øvre Ervik : Alvheim & Eide akademisk forlag, 1983.

Aarseth, Asbjørn: Romantikken som konstruksjon. Traditionskritiske studier i nordisk litteraturhistorie. Bergen: Universitetsforlaget, 1985.

Alvhild Dvergsdal (red.): Nye tilbakeblikk : artikler om litteraturhistoriske hovedbegreper. Oslo: Landslaget for norskundervisning Cappelen akademisk forl., 1998.

Andersen, Per Thomas: Norsk litteraturhistorie. 2. utg. Oslo: Universitetsforl, 2012.

Askedal, John Ole – Vidar L Haanes (red.): Den Romantiske visjon : studier i europeisk og nordisk romantisk diktning og åndshistorie. Oslo: Novus forl., 2004.

Beyer, Harald – Beyer, Edvard: Norsk litteraturhistorie 1-8. Oslo: Cappelen, 1998.

Bjerck Hagen, Erik (red.): Den Norske litterære kanon : 1700-1900. Oslo: Aschehoug, 2009.

Lien, Asmund: Modernismen i skandinavisk litteratur som historisk fenomen og teoretisk problem. [Trondheim] : Nordisk institutt ; AVH ; Universitetet i Trondheim, 1991.

Merkl Hilda: Strid på det københavnske fellesparnass i 1760-1780-åra. Litteraturkritikk som opplysning og veiledning i Det Norske Selskab. In: Uecker Heiko (udg.): Opplysning i Norden. Texte und Untersuchungen zur Germanistik und Skandinavistik. Bd. 40., Frankfurt/M.; Berlin ; Bern ; New York ; Paris ; Wien: Peter Lang, 1998.

 

Svéd irodalom

Elleström, Lars (1999). Lyrikanalys. En introduktion , Studentlitteratur, Lund (vonatkozó részek)

Holmberg Claes – Göran ,Olsson, Anders (1999) Epikanalys, Studentlitteratur, Lund (vonatkozó részek)

Lönnroth, Lars – Delbanc, Sven – Göransson, Sverker (1999) Från modernism till massmedial marknad 1920-1995 Den svenska litteraturen 3 Albert Bonniers Förlag, Göteborg.

Lönnroth, Lars – Delblanc, Sven – Göransson, Sverker: Den svenska litteraturen I-VII. Stockholm: Bonnier/Alba, 1987-1990. (vonatkozó részek).

Olsson, Bernt – Algulin, Ingemar: Litteraturens historia i Sverige. Stockholm: Norstedts Förlag, 1987. (vonatkozó részek)

Sjöberg, Birthe. (2005) Dramatikanalys: En introduktion, Studentlitteratur, Lund. (vonatkozó részek)

Tfl Tidskrift för litteraturvetenskap Vol 41. Nr 3-4. Strindberg (2011)

Tfl Tidskrift för litteraturvetenskap Vol 47. Nr 1. (2017) Maria Wahlström: Ett långt golv att gå sig trött på. Om Ivar Lo-Johanssons Kungsgatan https://nordicwomensliterature.net/se/2011/01/04/lyckligare-ungdom-har-aldrig-funnits/ https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/M%C3%B8llerJensenE/titlar/NordiskKvinnolitteraturhistoria3/sida/14/etext

 

Óészaki irodalom és kultúra

Bernáth István: „Nem mondhatjuk, hogy semmi újság – Az izlandi saga–irodalomról” In Völsunga saga. Budapest: Corvina, 2015, 7–20.

Bernáth István: Skandináv mitológia. 3. kiad. Budapest: Corvina, 2015.

Clunies Ross, Margaret: The Cambridge Introduction to the Old Norse-Icelandic Saga. Cambridge: Cambridge University Press, 2010.

Dömötör Tekla: A germánok. In: Bodrogi Tibor (et al.): Mitológiai ábécé., Budapest: Gondolat, 1970. p. 200-218; 392.

Germán-skandináv és kelta mitológia. In: Tokarev, Szergej Alekszandrovics (főszerk.): Mitológiai enciklopédia I. Budapest: Gondolat, 1988., p. 561-608.

McTurk, Rory (Ed.): A Companion to Old Norse–Icelandic Literature. Oxford: Blackwell, 2005.

Price, Neil: Children of Ash & Elm. A History of the Vikings. London: Allen Lane, 2020.

Pulsiano, Phillip – Wolf, Kirsten (Eds.): Medieval Scandinavia: an Encyclopedia. New York, NY: Garland, 1993.

Voigt Vilmos: Óizlandi irodalom és kultúra. Budapest: ELTE Germanisztikai Intézet, 2016.

Winroth, Anders: The Age of the Vikings. Princeton: Princeton University Press, 2014.

 

Skandinávia története, interskandináv kommunikáció, kulturális ismeretek

Interskandináv kommunikáció

Ács Péter: Az interskandináv kommunikáció fonológiai aspektusa. Budapest: ELTE, 1996.

Barðdal, Jóhanna (et al.): Nordiska. Lund: Studentlitteratur, 1997.

 

Skandinávia történelme, skandináv országismeret

Berend T. Iván – Ránki György: Európa gazdasága a 19. században (1780-1914). Budapest: Gondolat, 1987.

Boje, Thomas P. – Olsson-Hort, Sven E. (eds.): Scandinavia in a New Europe. Oxford: Oxford University Press, 1993.

Brøndsted, Johannes: A vikingek. Budapest: Corvina, 1983.

Jones, Gwyn: History of the Vikings. 2nd ed. Oxford: Oxford University Press, 2001.

Kan, A. Sz.: A skandináv országok története. Budapest: Kossuth, 1975.

Somme, Axel (ed.): The Geography of Norden. Oslo: J. W. Cappelens Forlag, 1960.

 

Kulturális ismeretek

Bjerring-Hansen, Jens Torben Jelsbak Anna Estera Mrozewicz (red.): Scandinavian Exceptionalisms. Culture, Society, Discourse. Nordeuropa-Institut der Humboldt-Universität. Berlin, 2021. 

Bodil Chr. Erichsen, Norske kvinners liv og kamp - Bind 1: 1850-2000. Res publica (2017)

Brædder, Anne: Femø. Aarhus Universitetsforlag 2021.

Breunig, Malene: Den iscenesatte bolig – Fem studier om hjemliggørelse i det 20. århundrede. Syddansk Forlag, 2017. 

Brinnes, Niels: Slaveejerens død. Aarhus Universitetsforlag 2022.

Chakravarty, Dorthe – Mortensen, Hanne: De danske kvinders historie. Systime, 2001.

Det ord der som et lokomotiv trækker en lang vognstamme med sig – Konkret poesi fra Vagn Steen til i dag. Forlaget Majlund, 2019. 

Fact sheets on Sweden (serie). Swedish Institute. Samhällsguiden. Juva, 1997.

Hansen, Erik: Det nordiske sprogfalleskab. In: Masát Aandrás (szerk.): Papers in Scandinavian Studies 6., Budapest: HASS, 1994. p. 183-195.

Hastrup, Bjarne: Vores Danmark – dansk demokrati og velfard. København: Akademisk Forlag, 1994.

Iben Stampe Sletten (Red.). Nordens språk med røtter og føtter. Nordisk Ministerråd, København (2004) (pdf)

Krogh, Mads – Stougaard Pedersen, Birgitte (red.): Hiphop i Skandinavien. Aarhus Universitetsforlag 2008.

Lindholm, S. Nordens historia - från forntid till nutid. Pohjola-Norden (1998) – (pdf)

Lundberg, Anna – Werner, Ann: Genusvetenskapens pedagogik och didaktik, Nationella sekretariatet för genusforskning, 2017.

Nordenstam, Kerstin: Genusperspektiv på språk. Högskoleverket, 2003.

Nordstrom, Byron J.: Dictionary of Scandinavian History. Westport/London: Greenwood Press, 1986.

Rasmus Glenthøj, Morten Nordhagen Ottosen. Union eller undergang - kampen for et forent Skandinavia. Scandinavian Academic Press (2021)

Sandøy/Nesse (Red.): Norsk Språkhistorie 3 - Ideologi. Novus forlag. (2018)

Ørum, Tania: Nøgne billeder – De danske dogmefilm. Ove Christensen (red.). Medusa, 2004.

Wendel-Hansen, Jens Lei: Grønlands Amt. Aarhus Universitetsforlag 2021.